Ekoplankompassen

Svar på de frågor som inte hanns besvaras under sändning:

• Hur mycket arbetar de tre kommunerna med dialog och utbildning för att få med sig exploatörerna – som ett komplement till krav och viten?

  Andreas: Oftast brukar exploatörerna ha god förståelse varför det införs krav och vite. Dock blir det knepigt när exploatörer äger fastigheten (marken) och kommunen vill ställa krav på kvartersmarken.

• Tips på att få politiken att förstå värdet av biologisk mångfald?
  Andreas: Engagera politiken i ett tidigt stadium. Inför samråd och granskning kan det vara bra att informera politiken värdet av biologisk mångfald.

• Vem besiktar ett träd innan bygge påbörjas, vem besiktar under tiden och vem följer upp med vite osv?
  Andreas: I Ystad är det Mark- och Exploateringsenheten som kontrollerar att exploatörerna håller sig till avtalet. Behöver träd och dylikt besiktigats brukar byggledaren utföra besiktningen.
  
  Marja: Besök Ekoplankompassen och ta del av hur man jobbar i andra kommuner. T ex under fliken Kom igång. 

• Jag undrar om det inte är så att vissa grönområden i staden har höga värden just för att de fått vara där länge. När en kompenserar gör en då det med nya grönområden, och tar det inte lång tid innan de får samma diversitet och värden?
  Ingemar: Ja, det du tar upp är en väldigt viktig fråga. Ekosystem och miljövärden som kräver lång tid för att utvecklas går ju inte att kompensera med samma värden inom rimlig tid, och kompensationen kommer därför att bli med något annat som inte kan likställas med de värden som förlorades. Det är ju visserligen bra att ha ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen av de gröna miljöerna i staden och skapa miljöer som når höga värden först om 50-100 år, men från ett kompensations-perspektiv bör man undvika att förstöra den typen av miljöer som tar lång tid att utveckla, i synnerhet om de representerar stora kulturella/historiska och rekreativa värden för staden. Stora träd i stadsmiljö har ju också fått en ny betydelse i ljuset av klimatförändringen eftersom de ger svalka under värmeböljor.