Vi lever i ett konsumtionssamhälle som utnyttjar jordens resurser på ett ohållbart sätt som går över planetens gränser. Våra nuvarande konsumtionsbeteenden överskrider användningen av naturresurser i en högre takt än vad naturen kan återskapa, alltså hinner den inte återhämta sig. Våra val av konsumtion och produktion spelar en stor roll i hållbarhetsfrågan eftersom den inte bara påverkar klimatfrågan utan också har stor effekt på den sociala hållbarheten i de regioner och länder där varor produceras. Med bland annat ”öar” gjorda av sopor större än Sverige och dåliga arbetsvillkor för dem som producerar våra föremål i åtanke är det tydligt att vi behöver förändra våra konsumtionsmönster, och förändringen måste vara stor.
Du har kanske hört talas om att vi i dagsläget lever som om att det finns fler än ett jordklot. I Sverige tar vi slut på en årsmängd av resurser vid 3 april, vilket innebär att på ett år använder vi en mängd resurser som produceras av naturen på ungefär 4 år. Skogar huggs ner, världens vatten förorenas och arter utrotas vilket leder till att ekosystemstjänster inte kan fungera som de ska. I dagens konsumtionssamhälle slängs tyvärr en stor del av de varor som resurserna används till allt för tidigt i sin livscykel, vilket till exempel skapar stora mängder textilt avfall som samlas bland annat i Östafrikas länder där en stor mängd av skänkta kläder skickas till deponier eftersom de inte går att använda.
Det är viktigt att vi inte bara diskuterar avfall, utan också produktion när vi pratar om hållbar konsumtion. Utifrån ekologisk hållbarhet har till exempel produktionen av en mobiltelefon 110 kg CO2-avtryck, och klimatet är inte det enda som påverkas av ohållbara metoder. När varor massproduceras för att snart bytas ut för nya versioner får fabriksarbetarna stå ut med långa arbetstider och låga löner, och i vissa fall utsätts arbetare inom produktionskedjan för oetiska och även livsfarliga arbetsvillkor. Ett exempel av detta är brytningen av kobolt, en metall som används i många mobiltelefonbatterier. Inom denna industri finns det producenter av råvaran som har rapporterats använda barnarbete i gruvorna där metallen finns.
Hållbar konsumtion och produktion är mål 12 av de 17 globala målen och innehåller 11 delmål som arbetas mot utifrån Agenda 2030. Ekologiskt hållbar konsumtion och produktion innebär att föremål produceras och används effektivt med hänsyn till ekosystemen. Detta innebär att gå över från massproduktion till hållbara metoder och material, och en social omställning till konsumtionsbeteende som prioriterar återanvändning över nyinköp.
Hållbar konsumtion bidrar inte endast till ekologisk hållbarhet utan har även sociala och ekonomiska fördelar. Ett begrepp som används allt mer är “cirkulär ekonomi”. I en enkel form innebär cirkulär ekonomi att producenter utvecklar hållbara produkter som konsumenter gör sitt yttersta för att använda så länge det går genom reparation och återanvändning innan de slutligen återvinns. Den här processen kan skapa arbetsmöjligheter, uppmuntra innovation och öka ekonomisk tillväxt. Nya arbetsmöjligheter räcker dock inte till om arbetsvillkoren är dåliga. Arbetare behöver rimliga arbetstider, en lön som går att leva på och säkra lokaler och processer som inte skadar deras hälsa. En stor vikt av det här arbetet ligger hos producenterna, men det finns även ansvar som vi konsumenter måste ta.
Konsumenter har mer makt än vad vi tror. Som konsumenter kan vi till exempel “rösta med plånboken”, det vill säga välja vilka produkter vi köper utifrån våra värderingar. Vi kan också kontakta både företag och politiker och börja ställa krav på våra produkter. Det hade såklart varit optimalt att vi köper så lite som möjligt, men det är en stor förändring som behöver göras gradvis för många.
Detta är några exempel på vad du kan göra för att påbörja din resa mot hållbar konsumtion:
Det kan vara överväldigande att hitta information om hållbar konsumtion då det finns mycket information på nätet och vissa kan tycka det är svårt att veta var de ska börja. Därför har vi samlat några digitala resurser som kan hjälpa dig på traven.
Här kan du svara på frågor om din livsstil och beräkna din årliga klimatpåverkan samt få tips på hur du kan minska den:
Klimatkalkylatorn (WWF Världsnatursfonden och Stockholm Environment Institute)
Klimatkontot (IVL – Svenska Miljöinstitutet)
Mer information om hur vår konsumtion överskrider den mängd naturresurser som jorden kan skapa på ett år (på engelska):
Guide för miljömärkningar:
Råd och fakta hos föreningen Medveten Konsumtion:
